Kort om ingenting, och spindlar.

Jag tycker mig ha uppmärksammat klagomål på att bloggen uppdateras för sällan. Och det gör den.

Skämmes, ta mig tusan.

Tyvärr har det förelegat en olycklig kombination av inget internet och dåligt med tid. Alla dessa ursäkter.

Nyheterna i korthet är att tentaplugget har övergått i nästa fas ("nu-tror-jag-att-jag-faktiskt-börjar-bli-lite-stressad-ändå!"), jag har spanat in den Nya Lägenheten, vilken ser mycket fin ut, och M har upptäckt en spindelkoloni bakom spisen. Det är i alla fall vad hon tror.

Därför ska jag nu brottas med plugg och spindlar!

Vi hörs inom en snar framtid,
(för jag ska bli bättre),
eder Semikolon.

(Kärlek)

Brännboll på Parantesen är faktiskt en ganska gemytlig historia, så länge det inte har nått finalen.

Och det finaste är kanske lagnamnen. Vad sägs om:

"Kärlek utan gränser",

"Kärlek med gränser, mot pengar" och

"Fuck kärlek, vi vill bara knulla"?

Parantesen är sannerligen som en enda stor kram.

Twenty-four

Det börjar bli uttjatat att gnälla på att jag inte har internet, och därför har jag bestämt mig för att MacBeth i större utsträckning ska få följa med mamma på jobbet.

Inte som att jag hade mycket av ett val ändå när jag lyckades bli den självutnämnde sekreteraren i projektgruppen. Ibland behövs bara en spark där bak för att få ändan ur vagnen, tummen ur röven, lyfta på cementarslet, valfri analogi som innefattar en rumpa.

Vad finns att säga om mitt liv? Jag är så upptagen med att leva att jag inte har tid över att reflektera över det.

Veckans roligaste varmaste mest underbara tanke var gårdagens insikt att jag och M kommer att fira hennes födelsedag i Paris el. dyl. och min födelsedag i vår gemensamma lägenhet.

Peppar peppar ta i trä.

Det är så nära, så riktigt, men det går inte att ta på. Ungefär som immaterialrätt.

And You're raising these twenty-four voices
With twenty-four hearts
With all of my symphonies in twenty-four parts
-Switchfoot

Att vara jagad av pendeln

När jag blir justitieråd ska jag vara en mycket respektingivande person. Jag ska ha propra kläder och en aura av pondus. Framför allt ska jag färdas med klass. A ska få skjutsa runt mig på cykel.

Det stora problemet är bara att lista ut hur jag ska sitta på pakethållaren utan att visa hela norra stjärnhimmlen. Kjolar är ett gissel. Att sitta damsadel kanske är en idé?

Idag var en mycket bra dag. Den innehöll bland annat kaffe, en mp3 med batteri, vårskor, en trevligt rättsfallsseminarium (närmast ett kafferep) och bli skjutsad på cykel över Lund centrum fram och tillbaka och fram igen.

"Bara så du vet har vi Malmöpendeln bakom oss!"

Om våldtäktsmän

Det går emot alla mina principer.

Men jag kan inte hjälpa det - en av mina absoluta favoritlåtar just nu är Alla som inte dansar.

Det hela hade sin början en sen, mörk kväll när jag skulle gå hem från Mii. Egentligen började det tidigare än så. Första gången jag hårde låten tyckte jag - helt i linje med vad jag borde tycka - att det var en udda låt, som gränsade till okej. Men fyfan vilken text. Göra ordet våldtäktsman till en rolig grej?

Inte helt okej.

Framme vid den sena, mörka kvällen igen. Jag var tvungen att kolla att det inte stod någon stor och farlig våldtäktsman och gömde sig vid porten. Okej, jag brukar inte vara så chicken, men ibland tar jag hellre det säkra före det osäkra. Jag och Mii skrattade åt varandra, och åt mig, och sa hejdå igen.

Dörren stängdes. Jag var fast i mörkret.

(Om jag inte hade tänt lampan, men för stämningens skull så var jag fast i mörkret. Period.)

Sedan såg jag en strimma ljus. I ljuset uppenbarade sig ett ansikte. Mikaela hade öppnat dörren igen, och med hallampans gloria runt sin skrattande uppenbarelse gav hon mig hopp om livet.

"Alla som inte dansar är våldtäktsmän!" Och så var hon borta.

Jag har aldrig känt mig så trygg på Lunds nattgator tidigare. Jag svär, om hade någon hoppat på mig, så skulle jag ha börjat sjunga och dansa. (Fult? Javisst! Men det hör inte hemma här.)

Och sen den dagen levde de alla lyckliga. Och Alla som inte dansar blev trions låt på dansgolvet.

(Han är våldtäktsman. Uh uh uh uh.)

Dizzy up the girl/Acoustic #13

Nej, nu får det vara nog.

Internetfrågan har fortfarande inte löst sig på ett tillfredsställande sätt, men var det inte någon som sa att alla sätt är bra utom de dåliga?

Undertecknad myser med värmeljus och Goo Goo Dolls, myströja och mystofflor. Det är livet.

Bloggen är tillbaka.

Och därmed pasta

Jag vill dö, eller åtminstone sova!

Man SKA inte sitta uppe till halv två och skriva uppsats, det mår ingen bättre av. Förutom jag då faktiskt, som känner att jag faktiskt har uträttat någonting idag.

(Förutom att träffa den underbara E. Det är så mysigt att träffa gamla vänner igen!)

Ps. Rubriken säger allt om min humor kl. tiden-som-gud-glömde på morgonen.

Blimey

Jag har just haft ett underbart dygn med Der Wunderbar Kajsbaer i Harry Potters tecken. Vi har haft filmmarathon.

Mina ögon tåras bara jag tänker på det, men det är nog mest för att jag sett 12 timmar film och en timma extramaterial, samt sovit endast strax över fyra timmar.

Dagens observation: Rupert Grint (Ron), som oftast bara får säga "Bloody Hell!" och se förfärad ut, gör en gedigen skådespelarinsats i Order of the Phoenix. Han är varm och mänsklig, och jag är lite kär i honom. På ett Filip-och-Fredrik-vis.

Dagens andra observation: Der Wunderbar Kajsbaer är en täcke-tjuv. En älskad sådan, naturligtvis.

Och det gör jag inte

Nu är det dags att dra i panikspaken. Jag börjar odla min ångest för kursuppgiften. Jag ska jag ska jag ska verkligen skriva en stor del av den imorgon. Annars är det lika bra att lämna över ett tomt ark och säga "Jag ger upp".

A Happy Bunny

Idag är Bodil en glad kanin.

För hon klarade tentan.

Mobiltelefanen (pun så hårt intended att den slår ut tänderna på dig).

Det är knappt att jag håller mig från att riva ner inredningen.

Min nya mobiltelefon - min tre veckor gamla mobiltelefon - tog just livet av sig nätverksvis.

Och det är bara en dålig favorit i repris.

(Snabb recap:
Julen -06, tappar min Samsung på bussen. Köper Siemens Benq på annansdag-rea.
Juli / augusti -07, Siemens Benq dör (nätverksvis) över kortare perioder vid två separata tillfällen. Avrundas med ett temporärt självmord på nästan en vecka. Vaknar till liv just före jag ska lämna in den p lagning.
Oktober -07, Siemens Benq går mot livets höst. Och dör. Inlämnad efter en vecka.
November -07 Statusrapport: Befinner sig i Polen, beräknas åter i januari-februari. Får ersätta Siemens Benq med Sony Ericsson. Några veckor av "vi ska nog komma överens, vi blir ett bra par". Sony Ericsson jävla-fucking-kuk-dör. Nu är det bara att vänta och se om det går över av sig själv, eller om jag ska gå kung fu fighting på El-Gigantens ass igen.)

Ett lite längre inlägg

Idag har jag sovit syndigt länge, vilket i mitt fall innebär till tolv. Jag tänkte göra det här inlägget i Cleolindas stil. Prata lite om mig, prata lite om världen runt omkring. (För, quite frankly, bara mitt liv är inte så intressant.)

Stålmannen har tydligen fått ett illigimate child som är ute och snor tv-apparater. Jag paxar rätten att döpa denna superhjälte seriefigur till Gröna fingrar. Bara för att. Till och med skurkar har rätten till fåniga namn!

Okej, det kanske inte är en mänsklig rättighet. Det är ju faktiskt sådant jag sitter och försöker lära mig nu. Det går sådär. Jag har planerat än lugn och skön läskväll ikväll. Eller rättare sagt, jag har klämt in en lugn och skön läskväll där jag istället egentligen hade valet mellan Sydskånska med Dirty Frank (som är en klubb, inte en person) och korridorsfest på VGs.

Istället sitter jag här och ser slutet av High School Musical 2. Vilket lysande skådespeleri.

På tal om filmer skulle jag vilja se så är "She's the man" given. Bara som en sådan där hjärndöd chickflick man får njuta av. And speaking of hjärndöda saker och sådant som förknippas med kvinnor måste jag tipsa om "Feminism stole my virginity" av AlexSaysHello på deviantART. Här är ett litet utdrag ur texten, som är mycket tänkvärd:

"And it is these things,
the broad spectrum of what makes me a lady,
that in fact, makes me a lady:
I wont ever take no shit from them oppressive, chauvinistic sons of bitches,
and I will also not live with the burden of mistrust.
I will celebrate the fact that I live in a generally gender-equal and progressive nation
by allowing myself the risks of love.
I will get blisters from wearing high heals
but still think they look cute enough to wear
and I will make bold statements that reflect my beliefs,
and I will also flirt."

It just happens to be att vi i läxa hade att läsa en artikel (eller vad det nu var) som uppmanade till ett mer begränsat (eller inget?) skydd av pornografi i Tryckfrihetslagen (TF). Jag vet inte riktigt var jag står i frågan, och det är inte heller poängen jag framhålla här, utan den relativt ensidiga synen på porr som författarinnan framställde, och uppdelningen man/kvinnan, hans och hennes lag. Hans och hennes, hans och hennes, könsfördelningen som jag uppfattar det som att feminismen (jag- vägrar- raka- benen- och- min- man- måste- vara- hemma- medan- jag- gör- karriär- feminismen) förstärker snarare än motverkar. Visst, jag är den första att ropa "Män. Är. Svin!" och slå handen i bordet, men det är enbart någonting jag gör på skämt, och det vet mina killkompisar. ("Män. Är. Svin!" härstämmar från svenskalektionerna på gymnasiet, då vi upptäckte den röda tråden i våra böcker. Torvald, Albert och Henrik. Behöver jag säga mer än så?) Artikeln-eller-vad-det-nu-var cementerade kvinnan som det svaga och underdåniga könet som en reell avbild av det svenska samhället. Kvinnan, alltid underlägsen. Kvinnan, alltid utnyttjad. Kvinnan, alltid liten och försagd, ibland slagen, ibland sexobjekt, aldrig stark.

Kvinnor. Är. Inte. Våp.

Jag satt i min fåtölj på biblioteket och morrade. Det var nästan i klass med Åke Green predikan.

Fast å andra sidan kanske jag ska vara glad att jag blir engerad av mitt skolarbete. Bättre det än 800 sidor Strömberg jag inte hunnit läsa.

(Och jag har ändrat mig igen i fråga om ny frisyr. Men ge mig gärna idéer!)

En snabb rant.

Jag hatar hatar hatar att känna det som att jag kommer flunka på nästa tenta.

Och jag hatar det ännu mer när det känns som att det verkligen onekligen helt enkelt uppenbarligen är mitt eget fel.

Säg hejdå till slacker!bodil, och hälsa snällt på en kär gammal bekant; we'reinfuckingbusiness!bodil.

Skål.

Håkan Strömberg med smör på.

Nej, jag är inte död, bara enormt efter i att läsa kurslitteraturen. Vi ses på andra sidan "Allmän förvaltningsrätt (23:e upplagan)".

Plötsligt händer det

Idag har varit en sådan där underbar dag då allting blir rätt. Jag har lämnat in mitt arbete (en dag före dödlinjen, I might add), köpt en hårtork på 30% rea, varit hos tandläkaren och konstaterat att jag inte ens har sådana där muppiga småhål i tänderna, sett Eurotrip med Martin, och - framför allt - jag har fått reda på att jag fick rummet jag sökte.

Rummet jag ville ha.

Rummet, som är tre gånger så stort som mitt nuvarande, med soffa och tv, med hundratjugosäng och två fönster mot gatan.

Rummet som ligger två minuter från centrum-centrum, och som ändå bara kostar två och fem i månaden.

Rummet med den mysiga innergården och bastu i källaren.

Rummet.

Honey, butter me up and call me delicious, 'cause I'm on a roll!

För att göra livet än bättre så drar jag till Halmstad imorgon, och stannar över helgen. Inte för att ni kommer märka någon skillnad, så lite som jag uppdaterar. På tal om det, så har jag och en viss Genomklok person kommit fram till en mest lovande deal. Ni kommer märka av den.
Jag lovar.

Jag har med mig handduken

Mitt sköra psyke klarar inte riktigt av Traderas biljettauktioner av SJ biljetter.

"Not my ticket, you BITCH!"

Det var en fight av ett sällan skådat slag, då jag masade mig upp 4.40, för att göra te, klä mig mysigt och vässa...fingrarna? Det lät inte bra. Men jag är trött och det är mycket jag ska hinna med för jag knatar iväg till skolan (gå? Buss? Livet är fyllt av beslutsångest) så nu säger jag...

So long and thanks for the fish!
(Om jag inte bloggar i El Stockholmo, så syns vi på andra sidan veckan. Pöss.)

Vi behöver inte ens gränsvakter idag...

I don't do instructions, som Der Wunderbar Kajsbaer brukade säga.

Jag visste att vattnet skulle stängas av idag, men jag visste också lika säkert att det var mellan tio och ett, precis som förra gången. Jag visste också i bakhuvudet att om jag hade lite fel gjorde ju det ingenting, för jag är ju ändå på föreläsningar.

Men nu vet jag att min enda sovmorgon på väldigt länge är kombinerad med avstängt vatten från 8.00.

Lite sur sylt på kakan är att jag vaknade 7.35, men jag snoozade till 8.10. Lägg ihop matten så ser du varför jag för en gångs skull är glad att jag aldrig häller ut vattnet i min vattenflaska, hur ohygiensikt mamma än tycker det är.

Den stora frågan just nu är om det går att tvätta sig i 1 dl vatten. Säkert sa Bill, Du vet inte förrän du har provat, sa Bull.

Bodil säger ingenting, hon sitter och morrar.

B&J och en väckarklocka

Förresten, jag försov mig idag. Panik i en sekund, sen insåg att jag kunde gå på den sena föreläsningen. (Nu blev det inte så, för M fick hålla egen föreläsning för mig istället.)

Så paradoxalt som det låter skall jag låta min försovning vara en väckarklocka.

No more long nights.

Och i övriga nyheter är Ben & Jerry's Chocolate Fudge Brownie den godaste glass jag ätit. Någonsin.

Godnattsaga

Jag och Sandra hade plågat oss igenom kvällens träningspass. Trötta. Svettiga. Inte rent klara i huvudet.

"Där har ni er belöning" säger Martin. "Kolla vad vacker himmelen är."

"Vi har inga stjärnor i Malmö!"
"Sandra! Vi springer ut på fotbollsplanen, och bara...lägger oss och ser på himmelen!" Smarta idéer så som bara jag kan få. Och lite barnsliga.
"Jaa!"

Vi springer ut. Kör den klassiska "springer-mot-varandra-på-den-dimmiga-ängen-á-la-romantisk-film". Kastar oss i gräset.

"Vad vackert det är!" Jag tycker det är magiskt.
"Ja" håller Sandra med. "Som...som en tavla. En prickig tavla. Eller en hushållsmedvurst."

Det blir inte mer spännande än så här.

Mitt nya motto är för tillfället It's nothing a swift kick in the nuts can't fix.

Och för övrigt råkade jag sova på soffan mellan 15.40 och 19.00 idag. Liten lagom eftermiddagslur sådär. Det jag kommer sakna mest när jag byter bostad är nog ändå den här soffan. Undrar om min roomie märker ifall jag skulle ta med den?

Har gjort absolut ingenting idag, förutom att träna lite dåligt och bränna bacon. Träningsdagboken skall uppdateras. Äh.

Nu: diska resterna av diskberget och sova.