Ajöss och tack för fisken

Old school

Yes, it is true.

Jag skall old school blogga min resa till, i och från Stockholm.

Penna och papper. The real shit.

Vissa cyniker skulle möjligtvis hävda att det endast rör sig om någonting så tråkigt och banalt som en resedagbok. Det är så mycket mer. Det är "Det kan inte bli mer än fel" tagen till gatorna.

(Men okej, det är väl en resedagbok då. Säg det bara inte till någon.)

Miss American Pie

Nu är det snart dags för äventyret. Det...inte det stora. Inte ens det näst största. Men ett av dem som i alla fall inte är det minsta. Vi kan börja om.

Nu är det snart dags för äventyret. Det som är ett av dem som i alla fall inte är det minsta.

Men först ska jag dela en kebabrulle med pappa. Och dricka mjölk.

Det är fan mjölken jag saknar mest när jag är hos Jonas.

So, goodbye, sweet sweet milk. Och ni andra suckers, vi syns när vi syns.

<3

(Heh, jag lär ju skriva mer innan jag far. Men bara för säkerhets skull liksom.)

Storfot har fott skor. (sic)

Jag brukar oftast förbanna mina stora fötter när jag är och shoppar skor. I platta skor behöver jag oftast 41, högklackade räcker förvånansvärt nog med att vara 39. (Och när jag upptäckte det kände jag mig genast lite nättare.) Annars gillar jag mina fötter, på ett väldigt o-fetischigt sätt. Dom är helt okej. Ganska fina faktiskt. Speciellt som de är de fötter jag växt upp med, och därför min mall över hur andra fötter ska se ut. Om än lite stora.

Men ibland är det bra att ha mäktiga fötter.

Som när jag igår traskade (haltade) förbi skylten "HALVA REAPRISET!". Min första tanke var "Halva reapriset ligger precis i min budgetklass!", och bestämde mig för att inte lämna Sole Appeal förrän jag fått tag på skor. Stackars butiksbiträde. Slutade med:
"Har ni några 40 annars då?"
"Inte i den.."
"Nej, jag menar över huvud taget. Jag är desperat. Allt duger."

Och jag hittade skor. Herrsidans Adidas Touring i minsta storleken - 40 2/3 (wtf?) sitter som en schmäck.

Och jag säger God Bless mina stora fötter.

"It's crack time"

...brukar starrose på YouTube säga inför sina bästa videor. Ett måste.

Uppdatering

Tvätten är hängd, och jag har ingen egentlig anledning att vara uppe.

Jag kan ju passa på att meddela att mitt Kemi B-plugg har gått röv.

Men jag SKA klara det.

Jag vill bara erkänna en sak.

Jag är beroende av Blocket.se > Skåne > Lund > Lägenheter > Uthyres. Jag behöver ett tolvstegsprogram. Och en lägenhet.

Livsbetraktelser

Det har bara slagit mig att det är väldigt många bloggar jag läser som börjar på S. Including mine.

Silverfisken /Saintkildaroad
Stilas
Skymningsbarn
Sundayblues

...Hokay, så jag läser inte så många. Men ni ser mönstret.

Skämmes

BODpmh är inte mindre. Den är överdrivet stor för att vara vållad av ballerinaskor. Men den gör i alla fall inte ont längre (eller så har jag lärt mig att undvika den).

Nästan så att jag skäms över min veka kropp.

Intressesmurfen drick chailatte

Min far har vitmögelost i kaffet.

Han hävdar att det är gott. Jag är skeptisk.

PotC: At World's End

Pirates of the Caribbean: At world's End

Varning: Spoilers ho! Läs inte detta om du inte har sett PotC:AWE än, och absolut inte vill veta vad som händer. Ja, jag kommenterar slutet. Du är varnad.

Först av allt måste sägas, att när jag gick in i biosalongen hade jag läst några recenssioner av filmen. I princip alla var negativa. Bu, den är för lång. Hu, låt död hund ligga. Bä, tråkig handling.

Jag älskar långa filmer. När jag sitter i biomörkret och inte vill att filmen ska ta slut, och den faktiskt inte gör det heller. (Stor skillnad mot molande filmer som, i Kajsas ord, är mer en sked i benet än en gaffel i ögat.) In my humble opinion, så var At World's End precis lagom lång. Jag läste någonting som sa att filmen förmodligen känns längre och mer "action-fattig" jämfört med de andra därför att den har mer samtals-delar. Fine by me, jag gillade tempot. Lagomt med back story, lagomt med action.

Låt död hund ligga? (Fängelsehunden gjorde förresten en cameo igen. "'How'd he get here?' 'Seaturtles.'" Jag var på vippen att inte förlåta dem det, tills jag fick förklaringen. Fräckt.) För gud's skull, Dead Man's Chest var en klar "del ett av två". Den hade ju för bövelen inget riktigt slut! Den här PotC-installationen behövdes. Däremot kan jag tacka och säga det är bra nu. Nu har vi en bra triologi, förstör den inte med kassainkomstiver.

Och handlingen? Well, den som förväntade sig Shakespeare gick vilse vid popcornen, tog en höger vid läsken där den borde tagit en vänster. Men manus-författarna har (än en gång) gett en rapp och rolig berättelse, som knyter ihop frågorna från både den här och förra filmen. Okej, jag förlorade mig i alla subplots, och mot slutet visste jag inte vem som var på vems sida, vem som gjorde vad varför, men jag kopplade ur hjärnan och njöt av det cinematiska dregelverket istället. Jag funderar på att se filmen en gång till för att hålla koll på alla trådar som vävde samman historien.

Och någon sa att den här filmen inte var lika rolig som de övriga. Bullsh*t. Nästan i alla fall. Jag och Melody skrattade som galningar vid vissa tillfällen, och speciellt om Pintel och Ragetti var på duken. Jag less than threear Pintel och Ragetti. Dessutom less than threear jag att Davy Jones behöver en balja för att stå på "land". Jag brukar ändå inte skratta SÅ mycket på bio, men jag skrattade högt så många gånger att jag faktiskt inte kommer ihåg vad jag skrattade åt. En del minns jag: Elizabeth som plockar av sig en hel arsenal med vapen, Captain Barbossa som skriker ut "DEARLY BELOVED" mitt under slutstriden och Cap'n Jack Sparrow's "How's mum?". Speciellt när Sparrow får en helt utomkroppsligt fysisk personlighetsklyvning, vilket väl egentligen är visualiseringen av att han håller på att bli galen. Säga vad man vill, men man kan inte säga att det är för lite Jack Sparrow i den här filmen.

Skådespelarna har också gjort ett formidabelt jobb i den här rullen. Geoffrey Rush ägde filmen i var scen han var med, Pintel och Ragetti är konstant underhållande, Johnny Depp håller ångan uppe, och Keira Knightley får ge en bild av sparkarumpa!Elizabeth som jag sent lär glömma. Orlando Bloom tycker jag (personligen) har växt som skådespelare, jag led inte lika mycket den här gången av "överspeleri" (fast jag tycker om han i de andra filmerna också, jag lovar!), in fact tyckte jag han var briljant. Tyvärr blev det mindre screentime för honom till fördel för Pirateking!Elizabeth. Det är smällar man får ta.

Jag är också glad att jag inte sett en trailer för filmen ordentligt. När jag satte mig ner under reklamen var jag orolig, för jag insåg att jag inte visste vad filmen handlade om. Däremot tror jag att en trailer hade gett mig för mycket av det goda. Jag litade helt enkelt på att filmen skulle göra det klart för mig vad som var aktuellt. Jag är också förbannat glad att jag hyrde tvåan i helgen för att friska upp mitt minne. Utmärkt strategiskt drag.

Subplots är en kategori för sig. Jag gick vilse. Jag måste se filmen en gång till. Men det är härligt med komplexa handlinger, till skillnad från "Boy meets girl. Girl hates Boy. Boy likes girl. Yadda yadda yadda. Happy Ending."

Däremot är jag lite sur att jag och Melody...desperat behövde pudra näsan...så att vi missade slutscenen efter eftertexterna som alltid är någonting kul. Men vad fan, jag trodde det var typ "hövdinghunden" à DMC. MEN NEJ. Tydligen är det Elizabeth som väntar på Will med WILL JR. Vad är chansen? Tur att jag har bestämt mig för att se filmen igen.

Hemligheten med att njuta av Piratesfilm efter Piratesfilm är att gå in i biosalongen utan några som helst förväntningar. Jag gjorde det första gången, jag gjorde det andra gången, och jag gjorde det tredje gången. Följden är att varenda film har gjort mig löjligt överlycklig, och jag har gått från biografen med ett leende - faktiskt ett skratt! - på läpparna. Ja, den här filmen också.

Jag log som ett barn som blivit kvarglömt i en godisbutik i julrushen. Det är jul, jag har julklappar hemma och jag har godis nu.

Barnslig lycka.

En vecka med

Igårkväll var den kväll som begav sig.

Pirates of the Caribbean: At World's End.

Tankar i en sorts recenssion dyker upp snart.

(BODpmh gör inte lika ont längre, och jag haltar fraktionellt mindre. Jag tror jag just hittade på ett ord. Jag är bra på det.

Nonetheless hatar jag BODpmh. Förbannelse.)

Tillägg: Pappa ropade just upp att maten är klar. För den som är sugen på (och jag svär, det här är vad jag hörde) "Varmt ris med vitmögelost". Usch. Min far och ost.

Beauty Pop

Jag har legat och glassat i solen mest hela dagen. Skönt. Men vit som ett papper, det är jag allt fortfarande. Jag undrar vad det är som gör att mina pigment vägrar...ta färg. Heh.

Nu ska jag lata mig, läsa lillasyrrans Beauty Pop och försöka göra lite kemi. Kanske packa lite. Ikväll blir det Pirates med Melody.

Arrrr.

Tystaleken börjar

Nu MÅSTE jag ta tag i mitt liv. Innan ikväll ska jag ha:

* Gjort en ordentlig packlista för Sthlm + börjat packa
* Läst Kemi B + filat på mina rapporter

Okej, det blev en kort lista. Bara att ta tag i livet.
Nu.

Nu.

Nej nej nu.

Nu.

Forts.

Fortsättning från föregående inlägg.

Så jag hade en smått dålig dag igår? Jag antog att det framkom mellan raderna. Här är det som gjorde den dålig, och det som smått räddade den.

Jag gick på stan med Mosing. Bra. Jag hittade kavaj/kofta, BH och hyrde Pirates 2. Också bra. Det var varmt, jag blev utmattade, jag haltade, jag hade ont i foten. Dåligt. När jag kom hem ville jag bara gråta under täcket, allting var så stort och så oöverkomligt. Speciellt att jag skulle tillbaka till stan efter 30 minuter för att möta Kajsa. Det slutade med att Moa fick utstå mig som Tvååringen!Bodil, att vi såg Pirates och att jag tjurade lite. Det blev bättre. Jag tackade för sällskapet och hoppas att Moa inte hade för tråkigt. Det var skönt att ha henne här. Och jag ville inte längre böla.

Jo, det ville jag.

När jag insåg att det var Fysikgränd DEN kvällen, jag kunde inte gå, och Jennie frågade om jag ville med henne och Melody. Faaaaan. Hade ett lagomt stort pity-party för mig själv tills Yang sms:ade att jag skulle till Schmäck och lyssna på Sandy Hill String Band med han och Kajsa. Så jag var ute igårkväll, om bara för en timma. Och det lättade upp.

Men ändå så jag är lite purken att jag gjorde så att jag missade Fysikgränd det enda året jag hade tänkt gå.

Ffffiii-TAH!

Igår led jag av en lätt variant av Tourettes syndrom. Allt länkar tillbaka till BODpmh. Allt. Det började igår morse, eller egentligen i onsdags morse, då jag bestämde mig för att gå till skolan. I ballerinaskor. En nätt promenad på en timme.

Bad idea.

Dag två struntade jag i min blåsa.

Likaså dag tre - d.v.s. igår.

Två ord: Aj. Fan.

Istället för att vara stor som en femtioöring är den nu stor som...lite mer än två femtiöringar, och med en imponerande höjd. Jag är handikappad. Jag missade fysikgränd igår. För en BLÅSA. Lagomt sur jag är. Lagomt.
Till min poäng om Tourettes: det började göra bedrövligt ont i min fot varje gång jag råkade trampa på blåsan. Så ont att jag var ruskigt nära att skrika "FITTA!" mitt i stan. Och jag är ändå inte en person som strör könsord runt mig. Den tillfälliga räddningen var en vaniljlatte från Sandys. Istället för att skrika ordet, började jag kontemplera över varför det var så bra svärord. Jag kom osökt att tänka på en mycket rolig video jag sett på YouTube. Det är ljudet från en stå-uppare - Dane Cook - till Harry Potter filmen. Om du inte gillar HP, deal with it. Den är otroligt underhållande.



Så, inte the words of Dane Cook, kom jag fram till en sak.

Fitta. It's got the "Ffff" and the "ih!" and the "TAAAH!". "Ffffiii-TAH!"

Så snart jag flyttar utomlands ska jag börja ta det ordet i bruk oftare. Det gör ingenting att min omgivning inte fattar vad jag skriker, det är ju själva poängen, men JAG vet att jag just fick utlopp för mina känslor genom att skrika ett "fult ord".

Newsflash

BODpmh gör att jag haltar. Aldrig har jag varit mer i stämning för att se en piratfilm.

När vi dansar runt i ring, runt i ring...

Dagens inköp: en fin, skön, grå stickad tröja.

Skall kombineras med det klassiska randiga H&M-linnet, söta skor (ej inköpta) och bruna byxor modell kortare. Till min prova-på-arbetsdag.

Jag har tänkt till.

Guuuuud vad skönt att komma iväg till Stockholm. (Mindre skönt med blåsan OF DOOM på min häl. Hädanefter förkortad "BODpmh"). Lite Äventyr, inte minst med att åka tåg över natten på sittplats. Jag hoppas på en heting mittemot som gärna pratar genom halva natten. Fast egentligen borde jag plugga kemi. And speaking of:
Jag och Yang har nu gjort de sista labbarna i Kemi B, och allt som återstår är 3 labbrapporter à en A4 var, en jämrans massa plugg och ett prov. Känns ganska okej, men jag förstår inte hur jag ska lära mig allt. Speciellt inte citronsyracykeln som jag nästan på princip vägrar lära mig, för att jag inte förstod den de tre första gångerna. Jag är sån. Ibland vägrar jag göra något på pin kiv. (Som min Photosynthesis. Burn. In. Papers-Never-Completed-Hell. Säger jag bara.)

En annan sak. Traktorer. Trak-jävla-torer. Jag har ringt varenda nummer som har den minsta koppling till traktorer de senaste dagarna, och tidigare för några veckor sen. "Hej jag undrar om ni hyr ut traktorer till studenten? Nehej? Jaha. Kan du tipsa om någonstans.... Mhm. Okej. Tack." De skickar runt mig i cirklar!

Och alla, alla, säger "men prova Lantmännen".

Aaaargh.

Ett faktum

Gud vad jag kommer sakna mina kompisar när jag flyttar hemifrån.

Bullar.

Två alldeles sanna busshistorier

Igår när jag åkte buss satt jag tillsammans med en random guy i ett sådant där säte med fyra platser - två och två - mittemot varandra. You know. Helt okej. Det var så länge sen jag åkte buss, men tyvärr förstördes min resa av den kvävande värmen som la sid likt en blöt filt över mig. Till saken hör att lokalbussarna bytt plingkortsystem. Nu plingar det faktiskt.

Eller piper, om man vill vara lite cynisk av sig.

Åter till the story. Halvvägs genom min resa kliver en äldre dam på. Jag tänker "AHA! Nu ska jag spana hur hon gör med kortet, så att jag lär mig!" Jag iaktar henne, och när hon sent om sider vankar mot mig är jag lite fundersam på om jag ska göra mer plats för henne. Tänker att bara hon visar att hon vill, ska jag flytta på mig alldeles särdeles mycket.

Hon vankar mot mig.

Mot mig.

Är i jämhöjd.

Är förbi.

....Hittar inte plats och får på sina stackars gamla gå genom den heta, krängande bussen allt längre bakåt. Jag har dåligt samvete.

Jag lägger det lite bakom mig, och börjar titta runt i bussen. Jag är säkerligen storögd som en bebis, det är jag ofta när jag observerar saker. Tänker jag mig.

Mina ögon faller på en reklamskylt i taket, till hälften skymd, som SKRIKER åt mig:

YES YOU DID SEE THAT OLD PERSON WHO NEEDED YOUR SEAT.
(No sugar. No bullshit.)

Jag kände mig rätt så AEGD, för att säga som the kids these days.

Det var historia numero uno. Här kommer #2:

Idag fick jag en fet blåsa på hälen. Det har att göra med att jag har beslutat mig för att inte vara både tjock OCH rosa. Rosa kan jag inte undgå, därför försvinner trivselvikten. Därför har jag börjat promenera/jogga mera. Med blåsan som resultat.

Så jag väntar på bussen i stan, sitter på en låg mur vid busskuren och njuter av solen och min trogna iPod.

Så sätter sig en kärring bredvid mig och tänder en cigarett.

Jag tänker: "Är det inte olagligt nuförtiden att röka i busskurer?"

Jag säger: "Kan jag få...?" och pekar menande på cigaretten.

Kärringen ser lite förvånad ut, lite ställd, men ger mig ciggen för att låta mig få ett bloss.

Jag säger: "Tack."

Och fimpar den på muren.

Och fortsätter lyssna på min musik.

Och vill att jag faktiskt hade gjort det på riktigt, och inte bara i mina tankar.

Old Yellow Bricks

Jag håller på med en grej i Photoshop som skulle fått min svensklärarinna att, ifall hon var min historielärarinna, sätta sina o:n i halsen.

(Att sätta sina o:n i halsen är en rolig historia i sig. Den utspelade sig på msn mellan mig och den vackra och sköna Kajsbaer. Vi diskuterade huruvida man skulle kunna lämna in en Internal Assessment som endast bestod av:

"The First World War in 1914 -

1.) There was a war in 1914.
2.) The world was at war.

Conclusion: There was a World War in 1914, and since there had been none before, it was the First World War."

Vi fick bilden av att vår kära K skulle hyperventilera sina "O-o-o-o-o-o!" - som hon alltid gör när vi skrämmer henne - och lägga sig ner och självdö. God forbid.)

Men det är en bra grej jag håller på med. Jävligt bra, om jag får säga det själv.

Invito

Minnen av en underbar kväll.

Invito, i korthet, beskrivs som UNDERBAR mat (om jag får en rik pojkvän ska han få bjuda mig på middag där. Men bara om han är rik. Jag är väl inte snål heller.) stiliga (okej, heta) servitörer/bartenders och bäst folk.

Jag satt för större delen av kvällen i närheten av Jean, Kristina och Neil (i lärarväg) och även Johanna, Yang och Kajsa. Jean och Kristina tog upp ämnet Pride & Prejudice, vilket alla tjejer i närheten direkt hoppade på med glädje. Jag, Kajsa och Johanna måste vara de största P&P nördarna i klassen. Det absolut, överlägset, hands down, roligaste var när Jean och Kristina började fnissa som skolflickor över Colin Firth. K är puritan och avskyr den nya filmversionen av P&P, men, gällande den oförglömliga Pond-scene, sa hon att "Vissa ändringar måste de ju få göra!".

Det roligaste var när jag och Kajsa gick för att "pudra näsan". Planerna ändrades något när vi mötte Eva i....ja, det där lilla rummet med fet spegel innan själva toaletterna. Vi stod i säkert tjugo minuter och pratade om allt möjligt, men klart övervägande skolrelaterade saker, och framför allt vår utveckling i skrivandets konst. Jag trodde aldrig det skulle vara så kul att stå i ett litet utrymme med en lärare och ha utvecklingssamtal. Men Eva är ändå Eva. :)

Annat, som jag inte orkar skriva om, men ändå är oförglömligt:

Eva och Ingrid dansar till reggaeton - det finns bildbevis, men som jag hedersamt lovat att inte sprida.
Evas dikt - alla stod på benen i Finland. Not. Menande blickar på Elias, och lärarna började muttra (på ett inte desto mindre glädjerikt sätt) att de visst inte sett allt som pågick.

Maten...vad finns att säga. Ruskigt dyr. Ruskigt god.

Raggen...well, jag blev raggad på i baren. That's a first. Han var dock ganska dragen, och gänget bestämde sig för att dra strax efteråt, så det blev ingen salsa.

Mina klackar - Jag gick in dom till slut. Och snablar vad söta dom var. Nästan så jag vill äta upp dem! (Avrådes bestämt.)

Efter att vi tagit oss ut på stan för att ta del av Kulturnatta, stötte vi snabbt ihop på ett mindre gäng grabbar, där SaraLi uppenbarligen kände en av dem. Det var en britt med härligt hest röst som hakat upp sig på "Aaaafterfest!" - vilken uteblev till hans stora besvikelse. Han var lullig så det räckte och blev över, medan Elias inte var lullig nog, enligt honom själv. Som designated driver blev han ett hett villebråd (Jag åkte shotgun! Creds till mig för att jag sprang till bilen!) men han sörjde spriten. Stackarn. Not. Det gjorde jag klart för honom också. I samband med Afterfest!killen träffade jag också en trevlig typ och började språka med honom. Synd att folk ska vara fulla för att prata med mig.

(You better enjoy this, jag har skrivit på det vid tre separata tillfällen. Som sagt, mina ord är slut. Fuck grammatik och stavning.)

Förhandsvisning

Bara som en liten försmak på vad jag har hållit på med hela dagen.


Att vara ledig rules.

.

Jag har så mycket att säga, men så få ord.

Jag återkommer.

(På tal om det tror jag att jag olovligen norpat Oxford advanced learner's dictionary från skolan.

Mitt samvete har några veckor på sig att bestämma sig.)

Mumma

Förrätt
Bruschetta con insalata caprese
Grillat italienskt lantbröd med buffelmozzarella, skivade plommontomater & färsk basilika,
toppad med olivolja & nymalen svartpeppar.

Huvudrätt
Filleto di Manzo
Kolgrillad oxfilé med gorgonzolasmör & en ragu på rotfrukter, oliver, soltorkade tomater & örter.
Serveras med madeirasås & italiensk potatiskaka.

Efterrätt
Torta di ciccolato
Italiensk chokladtårta i tre lager med körsbärscoulis

Summa totalt: 434.
Jag längtar.

Och...oj jävlar, nu blir det att skynda sig att bli vacker. Tror jag. Management by crises är i fullt sving.

Ser fram emot kvällen.

Jag är rätt så ganska nöjd just nu.

Vi ska ha klassmiddag på Invito ikväll, med efterföljande salsa/latino/raggae/vaddetnuvarkväll. Och jag ska ha mina babies - de sötaste skorna som någonsin gått på denna jordens yta - fastän jag inte riktigt är haj på att gå i dem ännu.

Worst case scenario kommer jag hem med vrickad fot. Men det är smällar man får ta.

I alla fall. Det jag är mest nöjd över är att jag inte behöver springa på stan och köpa en vit kjol. Jag kommer i mina snyggo jeans, och om jag skulle råka bli lite tjock av trerättersmiddagen, så har jag en lång empirtröja som gör att det inte syns om jag knäpper upp knappen. Nöden är de bästa idéernas moder.

En annan kul sak, som slog mig, är att mamma kallar min planering för "Management by crises". Bara för att jag menar att det fixar sig. Det är egentligen konstigt. Enligt mamma, och ibland pappa, planerar jag för dåligt och för lite och har inte ordentliga tidsmarginaler. Alla mina kompisar tycker tvärtom. Helt tvärtom. Ibland går det bara inte att vinna.

I övriga nyheter upptäckte jag en ny blogg igår. Såklart hittad genom Tjuvlyssnat.se. Men ack så värd. Go there.

Btw.

(Skrev jag förresten att finals är över? MÅSTE sova nu.)

För jag har snart tagit studenten.

Nu är det officiellt.

Kaffe sent på kvällen + Bodil = inte bra kombination.

Jag har sovit mellan halv två och halv fem, försökt somna om en timme, och sen varit uppe och yrt. Och jag är pigg. På en frappucino.

Men jag var ju tvungen att på något sätt fira att jag äntligen gått ut IB. Så jag drog med Moa på Schmäck. Wunderbar.

Take that!

You're Harvard University!

You're stuck up beyond all possible comparison, but at the same time, most of the world agrees with your lofty opinion of yourself. You've worked tirelessly to establish your reputation, and now that seems to be most all you care about. With that reputation, you've been able to draw talent to you like a magnet, and that's helped propel you even further in life in an upward spiral. While much of you is actually beautiful, you can be really ugly when you're talking about science.

http://bluepyramid.org/ia/uquiz.htm

Bollen

Åh, kolla vilken fin header. Undrar vem som har gjort den?

(Jag ler för mig själv och tänker med en viss stolthet på hur jag lyckades få till den. Sen ler jag inte längre, för jag tänker på all biologi jag borde pluggat idag. Istället fastnade jag i Photoshop och på stan.)

Idag har jag dragit på stan med Jennie, fått tillbaka pengarna jag lånade henne för balklänningen (jag har fortfarande inte fått se den omsydd!), käkade på donkan och drack en kaffe i fönstret på Åhléns. Jag har kommit fram till att jag är en boll. Helt enkelt är omklädningsrummen på Gina Tricot inte smickrande. Men det kan ju faktiskt ha att göra med att jag är lite av en boll nuförtiden. Skärpning!

Och nu måste jag ta tag i mitt liv. Biologi, här kommer jag (motvilligt).

Tänk sjua. Tänk sjua. Tänk sjua.

Slut

Och jag gråter lite inombords.

Fyra myror är fler än tre telemarketingföretag

Idag har jag dödat fyra myror på mitt köksbord - vid separata tillfällen. Det finns två usch-faktorer i detta:

1.) Jag får ångest över att det finns myror så nära min mat.
2.) Jag får ångest av att döda djur. Även myror.

Och för övrigt måste jag bara meddela att jag drar till mig telemarketingjobb. Och alla kallar de mitt cv "jätteintressant". Något måste jag ju ha gjort rätt.

Eller fel.

Och så måste jag bara säga att detta citat från warpdrive.se är felaktigt nerröstat:

0357 <@Timm> Analyserar
0357 <@Timm> Deadline om fyra timmar
0357 <@Timm> Ser soluppgången
0358 <@Timm> -- "IB-haiku", av Tim Johansson

Den faller helt klart inom kategorin it's funny 'cause it's true.

(bild från någonstans på www.livejournal.com)

Guess who's coming to dinner

Bohyaka!

Gissa vem som har "introduktionsdag/provanställning" 1 juni?

Me me me.

Nu

Nej, nu ska jag ta mig i kragen. Jag ska ringa dom och kolla vad som hända med min intervju.

19.30

Grr.

Ring ring, bara du slår en signal

Nej, nu är klockan faktiskt 18.48.

Anastacia är möjligtvis den mest romantiska filmen jag vet. Bara för att.

Fan vad jag nostalgitrippar.

Oproffsigt

Oproffsigt att sitta på YouTube när man väntar på intervju.

Men jag gör det ändå.

(Jag har läst om Hitler från 33 till 39, och jag och Stalin är SÅ tajta. Jag får helt enkelt Wing it.)

Och nu måste jag skriva en dikt känner jag. My creative juices are flowing.

18.16

Har dom glömt mig?

Va? Va? Va?

Ps. Skorna var slut. Snyft och hulk och jag får hitta snyggare skor.

Chicas 399 kr

Jag är egentligen en pank stackars student. Men. Frågan är om inte dessa är värda mina surt förvärvade slantar.

Vad tror ni?

People, jag vet att ni läser min blogg, och nu är jag i inre kris! (Haha, det är inte en patetisk ursäkt för kommentarer, men just nu behöver jag de klassiska änglarna och demonerna på mina axlar. Som en kul filler kan jag meddela att djävulen argumenterar för skorna.)

Detta dilemma till följd av att jag i veckan blivit uppringd för två intervjuer (!) och vill se presentabel ut ifall jag skulle få jobb. Jag säger bara en sak: telemarketingföretag gillar mina ansökningar. Säger det mer om mig än jag vill att det ska göra?

(Neeej, jag känner en GRYM must-have-känsla välla upp inom mig. Drattans.)

23. If it's not with you - Phoenix

26 svåra frågor
Regler:
1. Sätt din musikspelare på shuffle
2. Tryck nästa för varje fråga
3. Använd titeln på sången som svar även om de är helt konstigt. INGET FUSK!

1. Hur mår du idag?
Lifestyles of the Rich and Famous - Good Charlotte
alt. Second sight - Placebo

2. Kommer du komma långt i livet?
Supersonic - Oasis
alt. The nurse who loved me - A Perfect Circle

3. Hur ser dina vänner på dig?
911 - Wyclef Jean feat. Mary J Blige
alt. By the way - Red Hot Chili Peppers

4. Kommer du att gifta dig?
When he's not around - The Corrs
alt. Van Tango - Franz Ferdinand

5. Vilket är ditt livs temasång?
Inge Problem - Snook
alt. Legends of the fall - James Horner

6. Vilken är ditt livs historia?
Chop me up - Timbaland feat. Justin Timberlake
alt. In the end (remix) - Linkin Park feat. Motion Man

7. Hur är gymnasiet?
I can buy you - The Cardigans
alt. When you're gone - The Cranberries

8. Hur kan du fortsätta i livet?
We used to be friends - The Dandy Warhols
alt. I'll be yours - Placebo

9. Hur kommer morgondagen att se ut?
Three Little Birds - Elizabeth Mitchell
alt. Closet romantic - Damon Albarn

10. Vad är det bästa med dina vänner?
Finale - Danny Elfman
alt. Freeway of love - Aretha Franklin

11. Vad kommer hända nästa vecka?
Something rotten - Placebo
alt. Clint Eastwood - Gorillaz

12. Vilken sång beskriver dig bäst?
Falling through the sky - Renholder
alt. Isn't she lovely - Stevie Wonder

13. Hur går ditt liv?
Merry Christmas Baby - Christina Aguilera
alt. For Reasons unknown - The Killers

14. Vilken sång kommer spelas på din begravning?
The ultimate showdown of ultimate destiny - Lemondemon
alt. Rock'n'roll high school - Teddybears STHLM

15. Hur ser världen på dig?
Wonderful - Everclear
alt. Snow (hey oh) - Red Hot Chili Peppers

16. Kommer du att ha ett lyckligt liv?
Storm in a teacup - Red Hot Chili Peppers
alt. Amelie from Montemarte

17. Vad tänker dina vänner om dig egentligen?
Biological - Air
alt. I just wanna live - Good Charlotte

18. Vilken sång beskriver den personen du är attraherad av?
Magical Lasso... - Andrew Lloyd Webber
alt. The passenger - Iggy Pop

19. Vad skulle du vilja säga till den nästa generationen?
Amazing grace - Dropkick Murphys
alt. Wicked Game - Chris Isaak

20. Har du en mörk hemlighet?
Bones - The Killers
alt. Benny Hill

21. Trånar människor efter dig i hemlighet?
California - Phantom Planet
alt. Die MF die - Dope

22. Hur kan du göra dig själv glad?
Don't say you love me - The Corrs
alt. Sommartider - Gyllene tider

23. Kommer du att få barn?
Murder on the dancefloor - Sophie Ellis Bextor
alt. Mohammed - The Dandy Warhols

24. Vad är goda råd för dig?
Starlight Express - Andrew Lloyd Webber
alt. Every day I love you less and less - Kaiser Chiefs

25. Hur kommer du att bli ihågkommen?
The ballad of Melody Nelson - Placebo
alt. Don't look back in anger - Oasis

26. Vilken är din dans sång?
La Dispute - (Amèlie från Montemartre soundtrack)
alt. Eva's final broadcast - Madonna & David Cullen

Jag tycks vara överrepresenterad av The Corrs och Andrew Lloyd Webber. OMFG. Jag vill göra om. (Fast det är ju redan andra....MEN SKIT I DET! nu gör jag tillägg i form av en andra...eh, tredje... runda!)

...Och nu blev det än mer Oasis, The Killers, Placebo OCH mer Andrew Lloyd (sista låten är från Evita).

Det kan inte bli rätt.

(Och, det kan inte bli mer än fel!)

Frälst

Ibland förstår jag att man gör uppror mot sina föräldrar.

Själv försöker jag vara snälla lilla flickan. Oftast. Men när man berättar att OJ, jag har fått upp ögonen för parkour! och ÅH, det där vill jag göra! så måste mamma såklart ta det till dess extrem och tro att jag ska börja hoppa från byggnader. Eh, not. Det kan ju ha någonting att göra med att jag visade henne parkour på youtube, och såklart visade de häftiga filmerna...men för guds skull, inte kommer jag väl hoppa runt på utsidan av tjugovåningshus i sommar?



Anyhow, jag är nyfrälst (Lätta har en pr-kupp på stan där dom lockar in ovetande ungdomar i den roligaste "sporten" på länge), har början till ett blåmärke på underarmen, och är lite knäckt över att ett gäng ungar ägde ut mig. I överflöd.

Det räckte att de klarade av alla hoppen.

De behövde ju fan inte göra bakåtvolter från högsta väggen.

Småglin - Bodil, 1-0.

Hissy-fit

Finals har börjat; jag har gjort den sista fysik-skrivning jag någonsin hoppas behöva göra (vi ses INTE på retakes!); jag ska lite mer om mina böcker och sparka rumpa på papper två imorrn. Anledningen till att jag inte uppdaterat är helt enkelt att jag inte vågar starta min dator, för då fastnar jag. Så jag använder pappas dator. Och den suger röv. (Jag kan inte ens ändra storlek på texten. Gargh!)

MEN.

Anledningen till att jag är här, kopierat från mugglenet.coms nyhetssida:

Posted by axlgirl 4 hours ago
ZOMG... if they've changed the Prophecy, I'm going to throw the biggest hissy-fit the world has ever seen...

Jag håller med. Och dessutom kommer nu "hissy-fit" bli mitt nya ord. Och vet du inte vad det handlar om, så släng dig med i svängen för guds skull!